Vi hade ju en liten misstanke om det kunde ha fastnat nåt i halsen på henne eftersom hon "hostar" när jag ger henne vätska. Men det trodde hon inte för då skulle hon vara besvärad annars också. Och det är hon ju inte. Förmodligen får hon en skvätt i fel strupe.
Hon klämde och kände på utsidan halsen, hon kollade så långt in i gapet hon kunde men kunde inte se nåt. Och ska man längre ner så måste det bli med kamera.
När hon lyssnade på hjärtat så hörde hon ett litet blåsljud som hon inte hörde förra gången plus att hon hade långsam puls. Vi lämnade Mindi där så dom kunde ta de prover som skulle tas och göra en röntgen med kontrast.
Istället för att sitta på kliniken i flera timmar så passade på att åka ner till Årskogen (vare så det hette tro?) där vi fick lite fika och slappa en stund. Sen vidare till Gnarp till min syster som bjudit ner oss på middag.
19.15 ca ringde dom från Veterinärhuset och sa att Mindi var klar. Måste ju erkänna att många tankar for genom huvet vad dom skulle säga att dom hittat. Men ingen meningen att grubbla förrän man vet så såna tankar trycker man bort.
Proverna visade att hon har en infektion i tarmen. Men det var väl inget nytt, det sa dom på fredan också. Ett prov skulle skickas i morgon för att kolla salmonella. Och så ska jag ta prov här hemma och skicka iväg och kolla så det inte är nå tarmparasiter.
Dropp hade hon också fått plus i nacken. Så nu slipper jag ställa äggklockan på 30 minuter hela tiden. (Men kan jag sova ändå?? Nää....) Hon var i alla fall inte torr när vi kom in, så jag får väl känna mej nöjd med det jobb jag gjort med vätskeersättningen i spruta.
Så i morgon ska vi prova en annan mat som jag fick med. Pulver på påse som ska blandas med vatten. Och då kan jag själv välja om jag ska blanda som gröt eller tjockare soppa, plus ett pulver för diarrén. En penicillinkur på 7 dar, samma som förra gången. Men varför fick hon bara för två dar då?? Har vi sluppit besöket (och pengarna) om hon fått för 7 dar redan första gången? För hon blev ju faktiskt bra i magen och bajsade små fina korvar och inget kräks i två dar innan allt kom tillbaka! Det kan man ju fundera på....
Så nu ligger lilla gumman i sin bur och sover. Själv ska jag nu kasta omkull mej och se om jag kan somna jag också.
Tack Nirmalie för att du ställt upp och hjälpt mej!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar