Idag gick det....

....bättre med "promenad" Förut har hon gått ca 5 meter och va heeelt slut. Tog sej inte upp på trottoarkanten ens. Idag gick hon nästan bort till gamla brandstation. Hon får ju bestämma själv vart och hur länge hon ska gå. Det kändes otroligt skönt att hon orkade den biten. Men än ropar vi inte "hej..." 
Ända sen hon var liten har hon lyft på benet när hon kissar. Det har ju absolut inte orkat nu dom här dagarna. Men idag!! Varje gång hon kissa flög benet upp utan att hon tappa balansen och drutta på rumpan. 
Hon är fortfarande lite uttorkad så jag måste öka vätskemängden. Är ju så himla rädd att hon torkar ut helt som när vi kom in till Sundsvall.Men det är svårt att ge henne. Hon kniper ihop sin lilla mun och mycket rinner utanför. Ibland sväljer hon inte heller. Men jag är tjurigare. Hon SKA bli frisk!! 
Fick tipset (och tänkte på det själv inatt också) om att ge henne välling. Så hon får i sej nån liten näringsgnutta i alla fall. Han kan ju inte leva på vätskeersättning. Modersmjölkersättning kanske man skulle prova? För hon vill varken äta eller dricka själv. Men välling kan man ju ge henne med sprutan. Och då har hon inget val.... 
När jag "matar" henne tittar hon på mej i ögonen med en blick som säger "låt mej vara..." ser det ut som. Hon är en hund som normalt inte brukar titta i ögonen. Men jag hoppas hon förstår att jag vill hennes bästa. Att det är därför jag "plågar" henne varje halvtimma. Att jag gör det av KÄRLEK.... Lilla lilla gumman....
Och ingen diarré idag!! :) Lite grötigt som kommer. Det känns i alla fall som om det går åt rätt håll, men det är lääänge innan jag kan slappna av.